Vecka 38. Med hjälp av bilspråket minns vi.

Vilka djur känner eleverna till och vilka djur har de mött i skogen?

Alla i gruppen berättar om olika djur de har mött i naturen. Har får jag som pedagog en uppfattning om vilka djur eleverna känner till. Myra, rådjur, älg, räv, igelkott, och ekorre, var några djur som eleverna nämnde vid flera tillfällen under diskussionen.

Med hjälp av bildspråket studerar vi hur en spindel ser ut.

Eleverna fick ett svart papper och en vit krita och nu fick eleverna rita en spindel ur minnet.

Eleverna samtalar om hur många ben en spindel har och att det finns spindlar som har olika många ögon. Eleverna får sedan jämföra sin tecknade bild mot några foton på olika spindelarter.

 Här ser vi två teckningar ritat av en elev i årskurs 1.

På den första bilden har eleven ritat en spindel ur minnet. På den andra bilden har eleven ritat av ett foto av en hoppspindel. Eleven har nu jämfört sina två bilder och upptäckt att hoppspindel har två kroppsdelar och fyra ögon och att bena har flera leder. 

Eleverna börjar nu samtala om hur spindeln gör nät och var den bor på natten.

Nästa vecka går vi ut på småkrypssafari för att studera djuren på nära håll.

Träden flyttar in i skolan.

I skolskogen plockade eleverna blad från asp, björk, lönn, rönn och ek.

I skolan skapade vi ett stort träd, där trädets olika grenar kläddes med bladen som eleverna samlade i skolskogen.

Trädet har fem grenar där respektive gren har blad från en  de olika trädarterna. Från vänster  har eleverna klistrat fast blad från aspen, den andra grenen har fått blad från rönnen, den tredje grenen har  fått blad från lönnen, den fjärde grenen har fått blad från eken, den femte grenen har fått blad från björken. På bilden kan vi se att björkbladen har börjat ändra färg.

Eleverna har funderingar på; hur det kommer sig att bladen ändrar färg. 

Vecka 37. Vi arbetar med artkunskap.

Eleverna studerar bladens olikheter och likheter både till färg och form.

Ord och begrepp som flikig, spetsig, rund, stor, liten, taggig, kantig, gul, grön och brun samtalar eleverna om. Eleverna gör en iakttagelse över rönnens blad. Här får de syn på att rönnens löv har flera blad på ett och samma lövfäste.



Vecka 36. Vi tar våra första steg mot skolskogen!

Nu börjar det! Vad då?
Undervisning för  årskurs 1 och 2 = 67 elever i de naturorienderade ämnena.

Till skolskogen tar vi raska steg.

Eleverna får ett brev från en forskare. Forskaren heter Kjell och arbetar på SLU, (Sveriges lantbruksuniversitet). I brevet står det; Vill du hjälpa forskarna att förstå hur klimatet förändrar hösten? Var med i ForskarFredags höstförsök under september-oktober och medverka i riktig forskning.

Höstförsöket är ett massexperiment där elever deltar i ett gigantisk forskningsstudie.

Elever över hela landet rapporterar höstlövsutvecklingen på trädarterna: ek, asp, björk, rönn och lönn. Forskarna  tar del av elevernas  rapporteringar  som ska leda till att man kan se hur hösten utvecklas i hela landet.
Här finns länken om Höst försöket

I skolskogen samlade eleverna löv från asp, lönn, rönn, björk och ek .
Vi följer nu höstlövsutvecklingen genom att regelbundet gå till skolskogen under september månad fram till början av november.